(del 3 från Passantslaget 7/8 - 1976.)
Vi var dock ej missnöjda med lokalerna på Huddinge fritidsgård. Vi hade ju tillgång till flera rum och därmed tillgång till flera rum och därmed flera möjligheter till flera olika schackaktiviteter på samma gång. Vad som gjorde att vi började se oss om riktigt efter nya lokaler var att vi ej gillade att våra stora schacktalanger govo sig av till discothequet för att stuffa. EL HALO som säkert skulle ha en lysande framtid som danspedagog visade vägen med uttalandet: Man vinner ej ett schackparti på dansgolvet!". Därmed tog Passanten steget mot andra och lugnare lokaler.
Efter mycket luskande kunde EL HALO delge medlemmarna att vi i fortsättningen kunde spela i en källarlokal på Domarvägen 7. I denna lokal hade vi det mycket lugnare men endast ett rum, något som gav Fischerbarnen en svår miljö på så sätt att de störde varandra med hejdlösa schackvrål över tappade pjäser, till stort förtret för spelare vars spelstyrka för att kunna blomma ställer krav på en akustik och stiltje som tyvärr denna lokal ej kunde erbjuda.
Sejouren på Domarv. 7 varade en knapp termin. I slutet av 1974 fick vi efter segt arbete och mycket slit tillgång till Vihem, där vi kände oss mera hemtama än i någon annan lokal som vi haft. På dagtid gick små barn på kommunens lekskola och detta gjorde det möjligt att disponera lokalen ett par kvällar då ingen annan verksamhet var bokad i lokalen vad vi vet. Nackdelen var att vi var tvingades plocka in och ut bord, stolar samt spel före och efter varje spelkväll (detta var ett problem som vi även tidigare brottats med).
Att eliminera denna nackdel stod högt på vår önskelista. Det är nämligen svårt att organisatoriskt lösa sådana problem då det i allmänhet blir samma entusiaster som ställer upp och offrar sig.
Tanken på en schackskoleverksamhet var vid denna tid i sitt initialskede och schackskolor fanns på Snättringeskolan, Vårby Haga fritidsgård, Tomtbergaskolan, Huddinge fritidsgård samt Segeltorps fritidsgård. EL HALO: "Det är schackskoleverksamheten som i framtiden ska vara grunden till klubbens styrka!". Detta uttalande var det i början delade meningar om ty det fanns i klubben krafter som tyckte att vi växte för fort. Dessa förordade en begränsning av ovan nämnda aktivitet och diskussionerna på styrelsemötena var ofta hårda. EL HALO drog för det mesta längsta strået och fick fria händer att på en heltid bygga upp en klubb med målsättningen "SCHACK FÖR ALLA!".
Fortsättning följer i nästa nummer
=> => => => Göran An der Mür
Tillbaka till Passantenhistora